Inlägg 201 – Förtydliga

Jag måste förklara förra inlägget. Jag har grymt svårt att koncentrera mig och skriva någonting vettigt när jag har folk gloendes på skärmen. Dessutom frågade jag Tässan vad jag skulle skriva. Haha, och sedan började en lite konversation om vilken del som skulle tas från vilken för att få ihop den perfekta tjejen.
Suck, haha ja, jag är glad över att jag klarar av att jobba med dessa tokfior runt mig hela dagarna.

Inlägg 200 – Tässan är söt

Bara för att fylla ut håltimmen vill jag påpeka att Tässan är söt.

Haha, ja, det är tänkt att jag ska skriva lite olika arbetsordningar till min väskkollektion.
Okej, sammanfattning:
Tässan tuttar + Annas rumpa + Sandras fötter = Perfekta tjejen!

Nej nu spårar det ut. Puss.

Inlägg 199 – Sammanställning av dagen

Klockan är midnatt igen. Jag är ledsen igen. Jag förstår inte mig själv längre, om jag nu någonsin har gjort det. Jag tror det är det hastiga höstmörkret som gör mig så här, som får mig att känna mig så oerhört osäker och kvävd. För att försöka komma på andra tankar och funderingar runt sängdags tänkte jag skriva två listor för dagen. Vad som kunnat göras bättre och vad som har varit bra, fem punkter på varje.

Detta kunde jag ha gjort bättre:
1. Engagerat mig mer i skolarbeten som jag vet av att jag har liggandes.
2. Antecknat noggrannare på klassrepresentantmötet.
3. Visat min kärlek för Roy.
4. Pratat mer med mina föräldrar.
5. Lagt mig tidigare.

Detta har gått bra idag:
1. Jag är nöjd med hur våran grupp arbetar kring julshowen, jag hoppas att det fortsätter lika bra.
2. Jag vågade prata på klassrepresentantmötet fast att det knöt sig i magen.
3. Toallen till första klänningen i min kollektion sattes ihop, bara förändringar kvar att göra.
4. Jag försökte inte stressa upp mig för arbetet i samhälle när jag visste att jag redan skrivit det jag kunnat och engagerade mig mer i språket.
5. Jag missade inte bussbytet i Skutskär.

Inlägg 198 – Nörden blir besviken

När jag kom hem var jag ensam hemma, min bror har äntligen bestämt sig för att specialbeställa en säng. Han har nog behövt göra detta för längesedan egentligen, speciellt efter bilkraschen i somras. Mamma och pappa följde i alla fall med honom till Kungsängen medans jag reste hemåt.
Väl hemma upptäckte jag att det fanns ett paket väntandes på sängen. Tänk att jag lyckats glömma bort att jag skulle få The Rasmus nyaste album idag!Jag blev besviken, vilket jag faktiskt förväntat mig. Gruppen kan nog tyvärr inte räkna med att det blir en storsäljaren denna gången heller. Det fanns nog endast två låtar som jag faktiskt fastnade för, resten på skivan var mest såna låtar man lyssnar på när det inte finns någonting annat i närheten.

Tyvärr älskade The Rasmus, jag saknar erat gamla ”Dead Letters”-jag.
Dags att fila lite mer på samhällsuppgiften. Puss.

Inlägg 197 – Tidsfördriv

Jag har lite dåligt samvete, jag har inte varit med på idrotten på länge. Förra veckan ville jag inte när såret i min mun fortfarande varade och denna vecka hade vi löpning vilket jag inte känner så starkt för. Ska försöka vara med nästa vecka om jag inte börjar bli sjuk. Pappa har hostat sig igenom hela natten, människan som aldrig brukar vara sjuk på ett ungefär. Blir jag inte sjuk nu måste jag ha någon slags änglavakt.

Idag är det 25 dagar kvar tills Roysi kommer, då kommer nog världen bli återställt. Hoppas jag.
Lektionen börjar snart, dags att planera julshowen igen. Ingen av oss vill egentligen ha den lektionen, och det märks.
Puss.

Inlägg 196 – Kvävs sakta

Jag sitter här och klockan är mitt i natten. Jag har försökt att skriva flitigt på min läxa men inte kommit någonvart. När jag äntligen trodde att jag var klar upptäckte jag att jag plötsligt börjat skriva om helt fel saker och fått radera lite mer än hälften och börjat om. Känslorna gnager i mig, jag skäller ut min just nu närmaste vän och fortsätter att skriva. Jag gråter, inser mitt felsteg och säger förlåt. Fan jag älskar ju dig, klart du inte ska ha en utskällning för att du vill hjälpa till.

Jag känner mig kvävd. Långsamt känner jag hur irritationen växer och jag längtar efter att få somna och äntligen vara själv. Det har känts såhär i flera dagar nu, jag känner igen känslan. Jag vägrar lägga mig den här gången, denna gången ska jag vinna. Vi är gjorda för varandra och jag ska aldrig släppa taget. Det enda jag behöver är lite andrum, vilket jag kunnat få idag om jag planerat min tid bättre. Jag saknar mina ensamma promenader som jag hade varje helg, min egna tid. Jag borde gå tillbaka till det, jag började trots allt med det förra hösten när löven sakta ändrade färg.

Det enda som gnager i mig, är att jag älskar er så förbannat mycket. Alldeles för mycket, ni borde lämna mig ifred och se att jag minsann kan må bra då med. Fast gör det inte för alltid, bara någon gång ibland så att jag kan bevisa att jag är den självständiga kvinna jag jobbat för att bli under så lång tid.
Jag funderar, undrar hur många det är som förstår mig, som inte bara ser tjejen med stora leendet?

Inlägg 195 – Imorgon

Haha, det går inte alls bra med mig och mitt pluggande. Jag hittade tyvärr inte ”the muppets Christmas Carol” så jag antar att jag får nöja mig med det jag har eller prata med mentor Ljungkrantz. Jag har inte heller gjort någonting mer på sam-uppgiften, tänker läsa igenom den och göra mitt bästa för herregud någon åsikt MÅSTE ju finnas någonstans i huvudet på mig.

Förresten, imorgon blir jag officiellt The Rasmus-nörd igen. Känns nästan lite hemskt, jag tyckte ju att jag hade växt ifrån dem för längesedan och nu längtar jag efter att få lyssna lite halvkritiskt på deras nya låtar, Redan i förväg kan jag nog erkänna att senaste singeln ”Living in a world without you” och ”Ten black roses” är typiska låtar som jag skulle kunna förälska mig i. Självklart går det att hitta alla dessa nya låtar på Youtube redan, dock är det endast i konsertform.
Nej, dags att bli nyttig igen kanske? Visste ni förresten att det sägs att Charled Dickens skrev ”A Christmas Carol” för att betala av en skuld till en man? Det är lite komiskt.
Puss.

Inlägg 194 – A Christmas Carol

Idag har det varit plugg för nästan hela slanten, började med samhällen som skulle ha gjorts för längesedan. Skrev en sida och fastnade, jag får inte fram mina egna åsikter och det känns som att jag bara tänker i ett perspektiv. I ren frustration började jag titta på vad som ska göras i svenskan, vi har gått igenom några kända författare som var aktuella under romantiken och ska utifrån det göra ett arbete om någonting. Jane Austen har man ju hört talas om ganska mycket, och jag vet att det finns många filmatiseringar av hennes böcker. Dock är jag förälskad i någonting helt annat; Charles Dickens mästerverk A Christmas Carol.
Jag har barndomsminnen från att ha sett Disneys version av den, dock kom jag inte ihåg så mycket mer än att Farbror Joakim var den elaka gubben. Därför bestämde jag mig för att leta upp den, vilket inte var lätt när jag inte visste namnet. Vem kunde anat att namnet var så lätt som ”Mickey’s Christmas Carol”?
Filmen fanns på youtube, uppdelade i tre delar. Jag grät, som alltid, hur sorgligt är det inte när man får se stackars lille Tiny Tim äta en pytteliten kalkonbit med käppen ståendes brevid bordet?

Jag funderar på om jag även ska leta upp Mupparnas version av sagan och jämföra, då jag inte riktigt kan komma på att en senare version har gjorts. En sak slog mig dock när jag satt och tittade; Varför ser man aldrig tecknade filmer som dessa längre? OCh visar man fortfarande denna filmen på julafton?
Dags att plugga vidare, antar jag. Puss.

Inlägg 193 – Mitt i natten

Klockan är ett på natten och jag är fortfarande vaken. Kom hem för drygt en timme sedan och har varit lite social med F. Filmen var bra, vi såg Barnhemmet. En skräckfilm på spanska om Laura som återvänder till sitt barnhem med sin man och adoptivson för att göra om hemmet till en skola för handikappade. Sonen försvinner och Laura gör allt för att hitta honom.
Jag tycker alltid att skräckisar är obehagliga och helst undviker jag dem, speciellt på bio. Jag har lätt för att skrämma upp mig själv och plötsligt se alla möjliga saker. Dock känns det ganska lugnt nu när det gått ett tag. Varför är barn alltid så obehagliga i skräckfilmer?

Det var trevligt i alla fall. Såg lite folk som jag kände igen även om jag bara hälsade på en av dem. Hoppas ingen annan tog illa upp. Andra dagen i rad som jag även trycker i mig nuggets meny från Max, det känns bra.
Jag vet inte om jag ska lägga mig tidigt eller vänta en liten stund på att Roysi ska komma hem. Jag är ganska trött men har inte pratat med honom på hela dagen. Vi får se.
Puss.

Inlägg 192 – Dagens visa

Jag är förresten kär i Dancing Queen nu. Inte likt mig. Jag tänker inte hålla det tillbaka, för alla älskar ABBA. Det är lite härlig låt, eller hur?