Livet genom mina ögon.

Jag förstår om ni saknar mig, samtidigt som jag förstår om ni inte saknar mig. För er är jag ju en totalt främmande människa. Eller nej, för de flesta som råkar hamna här är jag nog det även om jag råkar veta att jag har några IRL-vänner som snokar här ibland.
Jag minns hur jag skrev i första inlägget på min förra blogg (eller var det denhär?); ”Ni vet inte vem jag är, ni kommer förmodligen aldrig få reda på det heller.”
Meningen ekar i mitt huvud nu. Ni kommer nog aldrig få reda på vem jag egentligen är, hur mycket jag än försöker. Det är sorgligt med tanke på att jag brukar säga att min blogg är till för att alla ska få chansen att lära känna mig på ett sätt som normalt inte skulle kunna existera.

Hur har min vecka varit undrar ni nog? Min vecka har varit oerhört underbart, den ÄR oerhört underbar. Vi har haft mysdagar och bara tagit hand om varandra, spelat Guitar Hero 3, varit in till staden och shoppat(fick tårta på IKEA, det ni), ätit på Church street och massa mer. De kommande dagarna blir det bad och mer mys innan det är dags att dra sig mot Arlanda igen. Dagen jag inte ser fram emot med andra ord, sedan är det bara att stå ut i några veckor till innan det är dags för mig att packa väskan.

Jag har kommit fram till att jag nog verkligen har träffat rätt, allting framför mig ser så klart ut nu. Jag vet vad jag vill, jag hoppas att han vill detsamma. For the rest of our days.
Puss.

P.S Jag har fått Photoshop av Roysi och hans pappa, ni anar inte hur mycket jag saknat det. Hoppas bara på att jag ska få igång med det så fort som möjligt och sedan ska jag sätta ihop ett nyss enkelt sidhuvud till bloggen. Om inget annat händer de kommande dagarna så ser ni mer av mig på söndag eller måndag. D.S

Jag ser att det är mer och mer vanligt att folk använder sökmotorer för att hitta en enkel beskrivning på hur man faktiskt snörar en korsett. Det är inte så svårt som det ser ut, och var inte rädd för att göra om!

Jag kan inte förklara det på lättare sätt än att man börjar med de öljetter som sitter i mitten, sedan nörar man med ena halvan av snöret uppåt och den andra delen av snöret neråt. och trä alltid snöret UPPIFRÅN för bästa resultat. Vartannat hål i höger öljett, vartannat diagonalt upp i vänster osv. Var inte rädd för att ta kontakt med sömmerskor, dessa borde veta hur man gör. Detta är vad jag förstått det ”riktiga” sättet att snöra en korsett om man har avsikten att redusera midjemått, annars kan man not enkelt bara snöra från ett håll om det är för dekoration.
Det är tjusningen med sömnad, det finns alltid någon annan som har en smart lösning på saker och ting. Och som sagt, upptäcker man att det är fel så gör man enkelt om.

Det verkar inte vara sådär jättepopulärt att läsa angående mitt behov av HBT-personer. Dock har jag en liten aning om två stycken mer lokala kändisar jag kan kontakta.
Det är nog tänkt att vi åker till Arlanda om en halvtimme och hämtar upp Roysi, ni anar inte vilken lycka jag känner!
Puss!

Jag skall göra ett fördjupningsarbete angående HBT-personer i samhället. Hur folk ser på dessa personer, vad som gäller för att ingå partnerskap samt adoption osv. För det mesta kommer det förmodligen handla mest om homosexuella. Dock kan jag komma att behöva hjälp. Jag har skrivit till min lärare att jag bland annat kommer kontakta mer ”kända” HBT-personer som ställer upp. Någon som har ett/flera tips på vem? Kanske du själv vill ställa upp med en liten åsikt?

Jag hade tänkt starta en enkel mailadress kopplat till bloggen endast för att jag inte vill ge ut mina två ordinarie adresser, dock har jag absolut ingen tid de kommande dagarna. Därför tänkte jag att ni som har tips eller själva vill ställa upp kan skriva en kommentar med era tips/anmälningar samt blogg eller mail där jag kan få tag på er, så svarar jag när jag får tid.

Jag tar även gärna emot tips på vart man kan hitta fakta, böcker eller hemsidor spelar inte så stor roll.
Tack på förhand!

Igår mådde jag sämre än vad jag gjort på länge, det var nära att någonting riktigt hemskt hände. Att jag dessutom bara har en kvar att prata med, och han tydligen inte klarar av att förstå, så kändes det helt klart ännu tyngre. Mer tänker jag itne säga om det, det är ungefär lika intressant för er som erat bajs är för mig.

I alla fall, jag har satt mig själv på standby-läge just precis när jag borde jobba som mest. Anledningen är att jag bara har en sak i mitt huvud, tanken på att jag ska stå på Arlanda utanför terminal 5 imorgon och pussas! Det har fått mig på bättre humör. Hoppas det kan hålla sig till imorgon. Jag känner mig redan lite stressad över saker jag måste göra då som jag itne kan göra redan idag. Men ja, det får bli som det blir.

Jag kommer med andra ord itne skriva så pass ofta fram till söndagen efter denna. Hoppas ni har överseende med detta, vi behöver lite semester.
Puss!

Jag måste ge mig någon gång. JAG MÅSTE GE MIG NÅGON GÅNG.
Förresten. Jag mår skitdåligt. Liten varning bara. Dock ska jag försöka att bortse det så mycket jag kan. Det är trots allt bara tre dagar kvar till jag kan vara lugn i en famn som visar ÄKTA kärlek.

Jag tänker på en bästa kompis jag hade en gång i tiden. Vi lekte tydligen med varandra redan på tiden då mamma och pappa drev en blomsterhandel och våran estniske au pair tog hand om mig. Med andra ord så minns jag inte den tiden så mycket.
När vi senare flyttade till huset vi bor i nu och jag böt skola hamnade jag i samma klass som denna tjejen. Jag minns fortfarande inte att jag lekte med henne så ofta då, men tydligen gjorde jag det. Jag minns att någonting hände mellan klass tre och klass fem, efter ett bråk pratade vi inte ens med varandra.
Dock hittade vi tillbaka till varandra i femte klass då våran gamla klass blivit uppdelad i tre. Vi umgicks var dag, varannan hos henne och varannan hos mig. Det var väldigt bestämt att man skulle gå hem klockan fem, för då åt hennes familj middag. Vi höll på så fram till sista året på högstadiet. Under alla dessa år hade jag pinat mig igenom dagar då jag själv knappt hade haft någon lust alls. Tillslut tröttnade jag.

Jag hittade en jättebra grej, Internet kallas det, och blev snabbt beroende. Jag kom på lite ursäkter för att slippa min bästis. Tillslut hittade jag min första pojkvän(han jag förövrigt är jävligt grinig på just nu förresten) och fick ännu fler anledningar till att be henne dra åt helvete.
Dock var det inte förrens efter klassresan till Italien som vi sa det rakt ut till varandra. Skulle ingen av oss skärpa oss kunde det lika bra vara. Tror ni jag skärpte mig? Jag ansträngde mig knappt.
Vi lyckades väl hålla avlägsen kontakt till och från i ett år efter vi slutat nian, fast mer blev det väl inte med det. När hon plötsligt börjat anklaga mig för saker som hänt henne kände jag att det inte var någon idé längre.

Och lika glad för det är jag, men gladast är nog räven.
Jag ser henne ibland, min tanke är enkel. Jag är glad över att jag var svinig mot henne, hon mår helt enkelt bättre utan mig.

Jag vet inte vart jag vill komma med denna text, kom bara att tänka på henne när jag desperat försökte gnida bort en fläck från fönsterbrädan när jag städade rummet. Det var så viktigt att vara perfekt på den tiden, idag bryr jag mig inte ens om någon i skolan skulle se mig osminkad längre.
Framsteg Malin! Vuxenpoäng?

Detta är vad som gäller fram tills tisdag/onsdag åtminstonde. Äntligen har jag bestämt mig för vad jag ska fördjupa mig i på samhällsuppgiften. Hoppas jag kan få ihop folk som ställer upp.
Svenska som gäller för hela slanten nu, ska lära mig som sju olika författare från romantiken till provet på onsdag. Samtidigt som jag gör detta ska jag kombinera det med städningen av mitt rum/mitt och Roysis rum på övervåningen samt jobba som en galning med projektarbetet. Hur tror ni det kommer gå för mig? Jag tror att jag kommer bli galen innan veckans slut.

Hur går Echinagard-behandlingen? Jodå, tackar som frågar, den går bra förutom att jag hostar när jag kommer ut i kylan.
Ha det så bra, hoppas jag hinner blogga mer mellan varven. Puss.

Igår började min kamp mot förkylningen på riktigt. Jag hade tänkt använda Kan Jang som min medhjälpare, dock missförstog nog min inhandlade och köpte sugtabletter ála Echinagard. Desperat som jag är struntade jag i vilket, tills jag tog första tabletten.
För det första, tabletten känns som gummi när man drar i den, den luktar konstigt och smakar riktigt illa. För det andra var det tänkt att jag skulle få i mig SJU stycken igår. En tablett varannan timme, maxdos sju stycken. När jag var uppe i fem började jag ”glömma” bort att ta dem.

Idag fortsätter behandlingen, numera är det tre tabletter på dan som gäller. Behandlingen kommer pågå i högt två veckor. Jag gör allt för att inte bli sjuk nu. Då menar jag verkligen ALLT.

Och ja, jag tror på att naturläkemedel fungerar, det har jag alltid gjort.
Puss.

Tänkte bara lägga in en liten gammal klassiker, mest för att bara visa att jag lever fastän min oaktivitet. Denna låten lyssnade jag på så gott som hela tiden för ett år sedan. Allting med Santana gör mig lugn, kombinera ihop det med olika bra sångare och Malin njuter till 110!

Nej, nu ska jag ägna resten av kvällen åt att prata med Roy i Skype! Puss.

Äntligen är det helg! Som jag har väntat må jag säga. Denna helg ska garanterat ägnas åt sömn, möjligtvis lite mer plugg om det känns som att jag har tid.

Kort sammanställning sedan gårdagens poll: Hittills verkar det coolt att matcha studentklänningen med bilen.

Nu ska jag spela Mahjong, jag tycker det är kul. Puss.

Jag är lite nyfiken på den nya funktionen son finns här i bloggen, vilket betyder att jag ska prova. Det blir enkelt, svara på min fråga!

Alla svar uppskattas! Puss.