Det var väl roligt, hurra!
Eller ja, nej, jag hade faktiskt sett fram emot att alla ni andra här skulle få en vit jul i Sverige i år. Låt oss hoppas att det kommer falla några snöflingor till innan året är slut.
Idag ska jag som sagt iväg till en klasskompis där största delen av klassen ska ha lite julmys. Det blir ridning för en del, pepparkaksbak för de flesta, knytkalas till middag och sedan lite filmer får vi hoppas. Jag ser mycket fram emot detta, lite avslappning såhär i slutet på terminen då de flesta är som mest slut.
Nej allihopa, jag ska peta i mig lite frukost och kasta på mig de sista myskläderna. Hoppas ni får det lika bra som jag tror att jag kommer få.
Puss.
Jag saknar Roy Petrus Maria van Doorn. Det är som sagt 20 dagar kvar, vilket ändå inte är så mycket. Innan dess är det lite deadlines som jag ska hinna med, stressar fortfarande lite men som sagt är det på saker som jag tycker om vilket som.
Imorgon ska nästan alla från klassen iväg till Emma och mysa.
Puss.
Ibland förundras jag över mig själv, hur jag kan berätta om saker helt öppet på internet samtidigt som jag knappt kan visa en uns av någon liknande känsla i verkliga livet. Jag vet inte om det är på gränsen till patetiskt eller om det bara är för att jag alltid har lidit av att vara blyg och osäker. Hur kul är det att tala om att man knappt kan stå upp på kvällarna för alla tankar om någon kommer och talar om att man minsann inte har fått känna på någonting när det känns så.
I alla fall. Anledningen till att jag berättade om min lilla svacka som ändå inte varit så farlig nu de senaste dagarna var helt enkelt för att det kändes bra att få ur mig det. Det börjar lätta lite, jag börjar se ljuset i tunneln och livsglädjen kommer långsamt tillbaka. Självklart känns kärleken för Roysi starkare än någonsin!
Robin Williams har alltid varit en av mina favoritskådisar. En av världens roligaste människor! Här lägger jag upp hans klassiska uppträdande där han skämtar om viagra. Njut! Puss. ”Ha-ha I’m not going anywhere!”
Trots att jag har haft bloggen i några månader nu har jag inte brytt mig om att göra olika kategorier för allt. Just nu har jag bara slängt in några klassiker för att bara ha några för stunden. Här till höger (förhoppningsvis) kan ni se olika kategiorier, och klickar ni på det som intresserar er ska de inläggen ploppa upp. Jag har inte direkt suttit och rensat ut alla 264 inläggen jag har skrivit, men några har blivit indelade.
Hoppas det smakar, det underlättar för mig i allafall!
Puss igen.
”Handbok för överambitiösa tjejer och alla andra som borde bry sig.” Skriven av Jennie Sjögren och Tinni Ernsjöö Rappe
Jag har tidigare läst om boken på fröken Blondinbellas blogg men fastnade inte alls för den då. Däremot kände jag att jag kanske skulle behöva en lite lagom tunn bok att läsa igenom, och varför inte då ta en bok om stress? Vi får se om jag kommer för mig att läsa boken inom kort, annars blir det en flygbok när jag åker till Roysi.
Jag har även köpt mitt livs första locktång idag. Lycka, nu kan även jag vara fin på jul och nyår.
Snart kommer jag ha Roysis julklapp i mina händer, vilken dag som helst från och med idag!
Nej usch så slut jag är. Puss.
Idag gav jag mig ut på äventyr under morgonen. Jag var fast bestämd på att jag skulle ta mig till skolan! Jag lånade en vinterjacka av mamma och drog vindbyxorna över benen och hasade iväg en halvtimme innan bussen skulle avgå endast för att komma i tid.
Tyvärr hade jag lika bra kunnat stanna hemma den där halvtimmen. Självklart förstår jag att bussen skulle bli sen, men en halvtimme kan kännas ganska extrem i snöyran. Jag var helt slut när jag äntligen kom på bussen och fick andas någorlunda varm luft samtidigt som jag drömde mig bort till kommande solresan nästa sommar, någonting som jag lovat mig själv att inte göra på ett tag egentligen.
Ni förstår, för några dagar sedan var jag i en liten svacka, stressen började hinna ifatt och det kändes som att jag inte hade tid med annat i skolan. Detta gick ut över stackars Roysi, jag ville inte prata med honom över huvud taget och grät hela tiden över att jag inte kände mig duglig nog för att älska honom.
Efter prat med F och många andra kände jag att jag borde skärpa mig. Skulle jag inte vara duglig nog till att älska Roy skulle jag aldrig fått chansen att ens träffa honom, dessutom insåg jag att alla skolarbeten som jag lagt så mycket tid till kanske inte är så viktiga.
Bland annat har jag insett att jag förmodligen inte kommer klara av att få högre betyg i samhällskunskap, kraven är för höga och bara tanken på vad jag måste göra när arbetet är klart ger mig magsår. Därför kan jag ta ifrån tid från det och lägga ner mer tid på projektarbete och vävning som jag faktsikt egentligen bryr mig mer om, det är ju ändå handarbeten jag brinner för. Svenskan behöver vi inte prata så mycket om egentligen, jag blir nöjd vad jag än åstakommer där.
Förresten, denna dagen för fem månader sedan hade jag och Roy precis kommit hem från våran gemensamma vän i Falun. Om några timmar är det exakt fem månader sedan vi bekräftade våra känslor för varandra. Haha, med andra ord, det var första gången vi båda vågade säga att vi älskar varandra.
”Vad tänker du på när jag säger ordet ‘kärlek’?”
”Jag tänker att det är någonting fint som jag vill dela med en väldigt speciell person.”
Puss.
Jag har inte gått och dött om ni tror det. Jag har däremot blivit drabbad av en snöstorm. Igår började stormen från Finland sakta driva in över Uppland och imorse var jag glad över att huset fortfarande stog kvar på samma ställe. Jag förberedde mig för ett äventyr ut till bussen några timmar senare med mammas vinterjacka, vindbyxor och en väska packad med mer varma kläder. Den står fortfarande ute i hallen och väntar. Precis kvarten innan jag hade planerat att börja gå mot busstorget rapporterades det på lokalradion att alla busslinjer fårn Östhammar och Tierp var inställda.
Bussen jag tänkte åka med kom från Tierp, de andra bussarna som gick senare kom från Östhammar. Linjen mot Gävle är fortfarande inställd enligt Upplands Lokaltrafiks hemsida. Jag hoppas på att linjen kommer vara tillbaka som vanligt igen imorgon då det är flera viktiga saker i skolan som jag inte vill missa.
Jag blev dessutom utan internet igår innan jag hann skriva någonting på bloggen. Vad gjorde jag när internet var utslaget? Jo jag satt och broderade, skrev källförteckning och började på en sammanfattning till arbetet jag pratat om tidigare, tittade lite på tv, glodde in i väggen. Det roligaste av allt som jag gjorde igår var nog ändå att jag listade ut hur jag kan göra mönster till pärlarmbanden jag ska börja med! Ett mönster har gjorts och fler är planerade att göras snart.
Jag hjälpte mamma att skotta snö idag när hon kom hem. Det resulterade i en rosa snölykta, tyvärr var det inte lätt att ta en snygg bild på den i mörkret med min kamera. Det fick bli lite för hög ISO.
Puss.
Idag har det shoppats för hela slanten. Jag som älskar att pyssla har köpt en så kallad pärlväv och massa olika pärlor för drygt 300 svenska. Har planerat att sitta och pilla lite med det till och från. Någon som har lust att inspirera mig?
Nu är det helg, äntligen. Synd bara att jag ska sitta och skriva så mycket som möjligt under helgen.
Aja, puss.
Igår var en känslosam dag. Lilla Malin grät, var arg och skrattade lite. Det var öppet hus på skolan och klassen skulle sitta och väva i sammanlagt tre timmar extra. Självklart uppskattar man den extra tid man får såhär på slutspurten samtidigt som jag inte hade gjort någonting hellre än att åka hem och prata med Roysi.
Igår var en sådan dag då lilla Malin var tung i hjärtat, trots att det är mindre än en månad kvar tills jag åker iväg kändes det så långt just då. Överallt såg jag lyckliga par som pussades och kramades eller så hörde jag hur klasskamraterna diskuterade pojkvänners beteende. Självklart brast det, som tur var kunde några tjejer sympatigråta med mig.
Inte nog med det, när jag stod och väntade på upptåget från Gävle mot Uppsala blev det inte mindre än 30 minuter försenat! Tur för mig att jag har en snäll mamma som kunde hämta mig i Tierp då jag missade bussen.
Nej usch, fy och blä nu när snön ligger på marken och tågtrafiken blir helt tokig. Hur ska det gå när jag ska ta mig till Arlanda med samma tåg?
Några runt om mig tycker att jag stressar för mycket, har ni hört den förut?
Puss.
