Efter mycket om och men har jag tagit mig hem med tåg och bussar, känns bra att vara hemma i tryggheten igen. Falun är egentligen staden jag undviker, stället som får min mage att knyta sig och händerna att skaka. Ändå utmanade jag mig själv och åkte i fredags även om motivationen helt försvunnit. Jag är tydligen saknad av vissa där borta, trodde jag var glömd faktiskt.
Jag har fått rensa huvudet i alla fall, Karl är verkligen en människa man kan få riktiga svar ur när man frågar honom. Han vet att det inte bara är att säga det första bästa när det gäller mig. Många djupa diskussioner har det varit, på gott och ont. Det är skönt att jag valde att sova hos honom än någon annan i alla fall.
Har börjat städa rummet nu, det är ju dags att förbereda sig inför nästa vecka. Känns bra att det ändå inte är så mycket som är planerat, kan stanna hemma tisdag och onsdag om jag vill. Tror det blir Uppsala och möta upp Roy på onsdag, hoppas det i alla fall.
Allting liksom kräver mera nu
så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv
älskade älskade du
älskade älskade du
