Denna vecka är snart slut, känns som jag väntat i år och dar. Behöver en viss Roy här, kan knappt vänta till söndag när han kommer till Skavsta! Tre veckor tillsammans, hoppas att det inte kommer få oss att gå under. Det är ju så med förhållanden, är man inte van att vara tillsammans så mycket blir det nästan en plåga när man ses för mycket.
Distans behöver vara distans ibland på något sätt, även om man längtar till att kunna spendera så mycket tid som möjligt tillsammans senare i framtiden. I och för sig kommer det nog vara lite skillnad nu jämfört med i vintras när jag var i Holland i tre veckor, i jämförelse med den vistelsen så var vi båda lediga. Denna gången jobbar jag 40 timmar/veckan medans han spenderar massa tid med mina föräldrar.
Med andra ord tror jag nästan mer på att Roy och mina föräldrar kommer vara trötta på varandra än vad jag och Roy kommer vara.
Hur som helst, jag känner att jag behöver sova. Humörsvängningarna tär rätt mycket nu för tiden.
Vi hörs väl av mer någon annan gång, förhoppningsvis innan Roy anländer. Puss.
